Förr och nu

Nu kanske jag får gömma mig ett tag, men är inte många, speciellt hanar, för stora nu? & att domarna gärna plockar fram dom? För visst är de maffiga & ser kanske snyggare ut, men en för stor(eller för liten för den delen) hund ska ändå inte premieras tycker jag, då kanske vi hamnar någon stans under eller över rasstandarden, som har bra mått i dagsläget.

Mäter man pinschrarna något? Eller man kanske mäter om man misstänker för stor avvikelse? men det kan ju vara svårt att se skillnad på 50 & tex 51-52 & om dessutom många är större så kanske man som domare antar att de håller standarden? Dvärgpinscher har ju haft problem med för stora hundar, framförallt hanar så då började man mäta & de som var för stora (& säkert de som var för små med) & de som inte höll måttet (hihi) åkte ut med huvudet före. För att rätta till storleken på rasen.

Men vet inte vilka/vem som beslutar att man ska mäta & om man ska mäta alla på alla utställningar eller bara de som är misstänkt små eller stora.. Om det är någon som vet så berätta gärna

Kanske lite snurrigt inlägg, men något jag tänkt lite på.. Tråkigt om vi får en för stor eller liten pinscher..

Hehe varför ska du behöva gömma dig ett tag har vi har väl yttrandefrihet här i sverige fortfarande hoppas jag.
Nä men bra det du tog upp är ju bra.Nu vill jag inte ta pinschern som ett exemplar utan allmänt.
Det var ju det jag vill lyfta upp i det jag skrev tidigare när det går åt en extrem avel eller när rasstandaren börjar barka åt något håll

Men det där med vem bestämmer om det ska mätas är det inte lite upp till domarna eller kan en rasklubb gå in styra upp? jag vet inte.
Eller är det domarna som pratar ihop sig och ser att oj nu blir denna hundras för hög avviker från rasstandaren nu måste vi mäta vid varje utställing för att inte rasen blir för hög eller för den delen låg jag vet inte?

Sen tycker jag att det skulle vara dumt att skicka ut någon hund som ligger på 52 som för övrigt är en 10 poängare alltså kan tillföra rasen något.

//Linda

Två år i rad har det varit en motion till årsmötet att man ska införa obligatorisk mätning, båda åren har den röstats ner. Vem vet vad som händer detta år...

Så rasklubben kan bestämma om mätning.

herrHarry skrev:Två år i rad har det varit en motion till årsmötet att man ska införa obligatorisk mätning, båda åren har den röstats ner. Vem vet vad som händer detta år...

Så rasklubben kan bestämma om mätning.

Jaha så det finns motion/er ang mätning ohh jag är så dålig på att läsa allt.

Men om vi säger att hundrasen/erna blir bara högre och högre varför vill man inte inför obligatorisk mätning?eller lägre och lägre i manken varför väljer man att inte mäta då? Skulle man gallrar ut för mycke som för övrigt skulle kunna vara ett bra avelsmatrial eller tillföra rasen?

Men kan FCI komma in och styra upp om dom ser att nu så blir denna hundras för hög eller låg får då domarna en tillsägelse eller rasklubben?

//Linda

Även om du inför obligastorisk mätning på utställning så hindrar inte det uppfödaren att avla på för stora eller för små -

Domaren skall ju kunna göra en bedömning om hunden i fråga är för stor eller för liten - MEN som allt annat - det får ju sättas i sammanhang. En skitful, avvikande hund som är 48 skall inte vinna över en väldigt korrekt på 52 ....

Ofta inför man mätning för att få en "analysering" av läget i rasen - det är inte, i sig en avelsåtgärd för att komma tillrättA med avvikande storlek på individer eller kullar.

I nuläget är det upp till domarna om de vill mäta eller inte. Kelly har blivit mätt ganska många gånger men långt ifrån alla. Av de officiella utställningar vi varit på så har vi åkt ut på en 2:a en gång för att han var för hög. Det är väl som med allt annat, en del domare dömer ut för små/stora hundar liksom andra är nogranna med öronen, tänderna, rörelserna eller ryggen eller vad som helst medan andra låter det passera.

Det viktigaste är väl inte att mäta på utställning utan att uppfödarna har koll på hur storleken på de hundar som de väljer att avla på.


Jag kan tycka att det är fel om en för stor hund ändå kan lyckas få cert och bli champion men samtidigt så har de flesta hundar någon nackdel exteriört så varför kan inte lika gärna en för stor hund bli det? Och ja, uppenbarligen kan de det även om de kanske tar lite längre tid eftersom de åker ut för storleken med jämna mellanrum.

Istället för att slarvmäta i ringen borde hunden mätas ordentligt vid något tillfälle och så får man ett intyg som kan visas upp för domaren om den undrar. Det känns inte rättvist med mätningar där hunden ena gången är 52 och nästa 54 beroende på underlag och domarens teknik. Om de nu ska de mätas ska de mätas ordentligt tycker jag.

Liksom att man ska försöka avla fram trevliga och friska hundar så ska de ju även vara så korrekta som möjligt och då givetvis korrekt storlek. Det är en del i det hela.

Tacos, jag hoppas också på den berömda yttrandefriheten jag förstod att du inte menade just pinschern, uan mer i allmänhet hur i helskotta det kan bli så fel, det undrar jag med, men kanske som Emma skrev, en ond cirkel..

Även om du inför obligastorisk mätning på utställning så hindrar inte det uppfödaren att avla på för stora eller för små -

Domaren skall ju kunna göra en bedömning om hunden i fråga är för stor eller för liten - MEN som allt annat - det får ju sättas i sammanhang. En skitful, avvikande hund som är 48 skall inte vinna över en väldigt korrekt på 52 ....

Ofta inför man mätning för att få en "analysering" av läget i rasen - det är inte, i sig en avelsåtgärd för att komma tillrättA med avvikande storlek på individer eller kullar.

(Citerade Pia för att jag svarar på endel grejer därifrån, men allt är inte riktat till Pia)

Men nog måste det finnas tillräckligt med hundar som är rätt storlek & samtidigt av bra kvalisort rent utseendemässigt? Annars har ju storleken på rasen barkat iväg & behöver åtgärd. Jag brukar inte vara en utseende-petimeter, men det är väl som för domarna, vissa saker kan få passera & vissa känns inte okej, för mig är bla storlek en sån sak.

En "analysering" av läget kanske vore bra, så vet man om det är ett "problem" att ta tag i eller om rasen är så stor som den ska vara? Är det någon som vet varför motionen om obligatorisk mätning inte gått igenom? Sannas förslag på en ordentlig mätning & intyg tycker jag var kanon, för visst blir det slarvmätning i ringen. Jag har ingen statistik & det finns säkert inte, men det känns som att hundar oftare får en tvåa för tex bettfel eller något annat direkt avvikande.

Jag tycker tex att de stora hanarna är jättefina & kan de verkligen tillföra något så ska de ju användas, men då helst på en kanske för liten tik. Men då måste man ju ha för smått för att kunna utjämna de som är för stora & de kanske inte alls passar ihop. Hm..

Nä, nu ska vi åka & kika på Kiros lillebror en gång till innan han kommer hem på lördag
Så min hjärna fungerar inte som den borde

Jag tänkte erbjuda Sniffs tjänster i avel innan jag kastrerar honom, jag uppskattar att han är 41-42 cm hög och han kan nog balansera upp för alla storväxta hanar.

Nej, jag skojar! Men jag tänkte bara smyga in en kommentar om just storlek, och det är att det nog inte räcker att kolla på just föräldradjuren, för i Sniffens kull blev alla små, men hans föräldrar var nog normalstora. Jag tror inte Sniffens "litenhet" skulle gå i arv, jag misstänker att det är andra faktorer som kan ha spelat in vid just detta tillfälle. Bara en parentes i sammanhanget.

Aquiro skrev:

Jag tycker tex att de stora hanarna är jättefina & kan de verkligen tillföra något så ska de ju användas, men då helst på en kanske för liten tik. Men då måste man ju ha för smått för att kunna utjämna de som är för stora & de kanske inte alls passar ihop. Hm..

jag tar bara en snabb kommentar på dettta - en liten tik och en stor hanne producerar INTE en mellankull.

Det, enligt konstens alla regler blir en del stora, enligt hannes gener, en del små enligt tikens ... och med lite tur en del av mellanstorlek pga gener de har som inte är synliga.

Om du avelsmässigt skall rätta till ett "fel" - oavsätt vilket - skall du använda en så korrekt hund som möjligt på det specifika "felet" - det är inte två gener som blir en och därför blir nått mittmellan ... det är ju antingen tikens eller hannes gener gällande storlek som går vidare!!!

Självklart är det så Pia. Men jag som t.ex. har små tikar i min a-kull tar gärna en större hane och hoppas sedan på att jag kommer att gå vidare på de större individerna i denna kombination eller att åtminstone få fler valmöjligheter när jag styr mitt avelsarbete. Dock finns det ju ingen vits att ta en för stor hane, men är det just en för stor hane jag finner lämplig ur andra aspekter så väljer jag ändå just denna hane. För mig känns dock storleken på pinscher i dagsläget sekundärt.


[/quote]

jag tar bara en snabb kommentar på dettta - en liten tik och en stor hanne producerar INTE en mellankull.

Det, enligt konstens alla regler blir en del stora, enligt hannes gener, en del små enligt tikens ... och med lite tur en del av mellanstorlek pga gener de har som inte är synliga.

Om du avelsmässigt skall rätta till ett "fel" - oavsätt vilket - skall du använda en så korrekt hund som möjligt på det specifika "felet" - det är inte två gener som blir en och därför blir nått mittmellan ... det är ju antingen tikens eller hannes gener gällande storlek som går vidare!!![/quote]

Ok jag vill inte gå in så mycke på... va man ska eller inte ska eller hur man ska avla på pinscher och höjder mm men....

För några år sedan så tog ju Robban upp just extremavel i sitt program Insider och där la man ju mycke av skulden på domarkåren för att dessa hundar som plockades ut var ganska så mycke eller väldigt för mycke åt det extrema hållet.
Jag undrar hur det gick med dessa raser har det blivit något bättring?

Och det man såg i programet så kan jag tycka att det är så tokigt att det får gå så långt så att det inte blir en sund avel.Nu om domarna plockar fram eller gjorde det så måste jag som valpköpare uppföadare specillt reagera att det kommer inte att leda till någon sund avel så länge domaren plockar fram dessa hundar jag tycker det är konstigt att det få gå så långt.

//Linda

Hej! Roligt och intressant ämne.

Nu har jag äntligen landat i mitt nya boende och mycket ser ut att ha löst sig så jag kanske kan sätta igång och bita lite i detta.

Som tur är har vi inom Pinschern en extremt sund rasstandard. Det är väldigt få saker i vår standard som ens KAN tolkas så att vi kan göra om hundarna till några övervinklade schäfrar eller sharpei med för mycket skinn eller ngt liknande.
En Pinscher som till punkt och pricka följer vår rasstandard är en hund som är lagom vinklad (vad hjälper det då hunden i vardagen funderar vissa, faktum är att på Doberman har man konstaterat att hundar med dåligt vinklade bakställ har mer problem med knän och liknande när man är ute och belastar hundarna hårt...) hund som är stark i ben och tassar och rygg som är ganska lagom stor och som har flytande rörelser och inte en massa löst skinn.

Nu har jag aldrig sett en Pinscher som följer vår rasstandard så att börja rota i vilket av alla dom fel som de flesta av våra mest vinstrika & icke vinstrika pinschrar har som är värst är en ganska tröstlöst historia kan jag tycka. Pinschern är en hund som är mycket fin och sund men som har mycket att jobba med när det gäller att följa sin rasstandard det är min enkla åsikt. Det är anledningen till att vi har så olika typer av hundar som blir champions och som vinner på våra utställningar. Pinscher är väldigt ohomogen.

Detta är ngt som vi kommer få leva med och alla uppfödare får försöka att hitta vad det är som man själv tycker är viktigt när man talar rent exteriört och så får man jobba med en del i taget.

Jag har hört en teori om små och smala hundar som gäller ALLA raser och som jag tycker faktiskt applicerar på många små magra Pinschrar också att sådana hundar har lättare att gå upp i stress och ofta har ett jobbigare temperament. Nu råkar jag själv vara en person som gillar stora Pinschrar dock vill jag definitivt att alla eg ska hålla standard men min idealhane ligger runt 50 - 51 cm med en vikt på ca 19 kg. Min idealtik är ca 47 - 48 cm och väger 15 - 16 kg (Blessin ).

Mitt extriörmål i min avel är en välanlagd skuldra med en stark rygg (gärna kvadratisk) och ett väl vinklat bakställ.... Dock så får alltid det extriöra ligga på bakkanten eftersom det ofta är så svårt att kompromissa med mentalitet och stamböcker och hälsa.... (va hemskt va )
Tyvärr och som tur är måste man som uppfödare alltid sätta i första rummet att få fram bra valpar/hundar till sina valpköpare. Visst på kammaren kan man tänka åh, den kombinationen skulle jag så gärna vilja göra att jag kan tänka mig att chansa men när det kommer till kritan så ska man ju sälja hundarna till (så har det iaf varit för oss) människor som man tycker verkar vara underbara och då vill man kunna säga om det inte blir som man tänkt sig, jag är ledsen jag gjorde detta för att jag kände att det var en fantastisk kombination mental, hälsomässigt och exteriört men det "sk*t" sig... Man vill inte stå där och tänka ooooppps chansningen gick visst inte hem denna gången

Jag tror ibland det är därför man som utomstående från att föda upp ibland står och funderar varför gjorde dom så var inte det en trist kombination, varför gör dom så? Om man ska importera varför inte ta ngt HELT nytt etc etc etc, men när man ska stå för kombinationen till "vanliga" valpköpare som faktiskt bara vill ha en just kompis att spendera sitt liv med så är det ibland så att det där häftiga får stå tillbaka mot att man vill göra en en kombination som känns trygg.

Stor eller liten har hunden ett bra temperament, en bra hälsostatus, korrekt exteriör med få fel i övrigt så har definitivt den hunden ngt att ge Pinscheraveln. Det finns VÄLDIGT få hanar el tikar som lever upp till ovanstående krav oavsett om dom är 42 cm höga eller 55 cm höga. Vi har väldigt få testade (hd & ögon och gärna dilute & wvd) meriterade (2:a på utställning alt MH) hanar med trevliga temperament att avla på i rasen det är fakta.

Så min åsikt är helt enkelt, hundarna har alldeles för mycket extriöra avikelser av olika slag för att kunna plocka ut ett enskilt fel som mer allvarligt än något annat.

Och innan någon får krupp och undrar vad jag menar med extreriöra avikelser så är det bla:

För rak i skuldran, dåligt förbröst, dåliga bakbensvinklar, bakhöghet, långa ryggar, svaga ryggar, för lösa i bäcken, dåliga kors, hackney rörelser, lösa fronter, kohasiga, svaga och platta tassar, svaga mellanhänder, dåliga kors, för långa hasor, trippiga rörelser, Detta är fel som våra TOPVINNANDE pinschrar har, nästa varenda en har minst två stycken av ovanstående fel kan jag nästa lova. Blessin har minst tre av dom, Secret har minst 3, Macke har minst 2, Quiz har minst 2. Så även om vår ras är väldigt sund så finns det som sagt saker att fortsätta jobba med både mentalt hälsomässigt och exteriört.

Ha det gott

Cathrine

ligistenzelda skrev:

herrHarry skrev:Vad tänker ni när ni ser dessa bilder?

klicka här

Jag tycker att det är rätt naturligt att raserna ändras på så pass många år. Men, de flesta av dessa bilder visar ändringar åt helt fel håll... Sen är detta säkert extremfall, men ändå.

Pinschern är ju som tur är sund och stark i kroppen. Den har inte ändrat så fasligt mycket eller?

Jag tänker att hundarna var vackrare och friskare förr och att aveln har gått åt fel håll. Hur går det till egentligen? Hur lyckas man gå mer och mer åt fel håll? För inte vill väl uppfödare och valpköpare har hundar med hälsoproblem som fetma och räkstjärtar

Jag undrar också hur rasstandarden behålls/ändras?

Pinschern såg ut att vara instakt

Hur vet vi idag att hundarna var friskare förr??? Däremot händer det massor med rasen när populationen ökar. Tittar vi på rasen Pinscher så gjorde man inga hälsokontroller alls vilket ger en grund på 0 att stå på. Dessutom har jag hört uppfödare på rasen som hållit på med den i många många år (numera inte aktiva med rasen i avel) och de är delade meningar om hur rasen varit. Vissa säger att rasen har utvecklas bra gällande mentaliteten vissa påstår att man trampar i samma spår. Vissa säger att rasen utvecklats bra gällande exteriören och då till det bättre men starkare benstommar och "wippet likheten" har försvunnit.
Vissa påstår att de ALDRIG haft problem med något och så träffar man valpköpare till dessa uppfödare som lämnat tillbaka aggressiva hundar som sedan gått vidare i aveln!
Vissa uppfödare slutade med rasen på grund av mentaliteten....

Bra svar av dig Cathrine!Att hålla sig till lite fakta och inte ta allt som ett påhopp när man skriver något sånt gillar jag och det får en mycke högre kvalite på diskutionen

Enkelt bra förklatat just om pinschern!

//Linda

Anna det låter ju hemskt att man lämnar tillbaka en hund pga dålig mentalitet sen avlar man vidare är det så verkligen?

//Linda

Catherine, vilket intressant inlägg! Jag håller nog med i det mesta du skriver dessutom.

Tacos skrev:Men vem är det som sätter Rasstandard på pinschern?(jag vet att det finns en idag)Men allt ändras ju sig lite här och där med tiden vissa hundar blir högre vissa raser barkar det iväg så det inte blir en sund avel(hunden mår inte bra) för att man plockar fram sådan hundar på utställningar.
Ska ställa frågan så här istället om man ser tendenser till tex våran ras börjar att avvika för mycke i rasstandaren vem går in och styr upp? ändras rasstandaren? Eller försöker man sträva så att rasstandaren blir där den en gång har varit?
Ja hur funkar det?

//Linda

Rasstandarden bestäms på alla raser av rasens hemland (om man pratar om den standarden vi har i Sverige vilken är FCI:s standard, i USA & Australien går dom efter Engelsk standard och den är annorlunda)
i vårat fall Tyskland.

Rasstandarden är varje uppfödares rättesnöre och ska kunna rabblas framlänges och baklänges i sömnen om man vill bli uppfödare - Kanske en utopi men det borde faktiskt vara så.

Det mest markanta (enligt mig) som ändrats med Pinscherns FCI standard de senaste årtioendet är att man tog bort möjligheten till ståndöron (tycker jag är lite synd vi har inte den populationen att vi kan kasta ut hundar på en i mina ögon så ofarlig detalj, stående öron gör inte hunden osund på ngt sätt) samt att tog bort uttrycket reserverad från rasstandarden eftersom man kunde tolka det som att det var ok att pinschern var lite opålitlig.

Jag skulle gärna ta tillbaka den beskrivningen men med ordet OINTRESSERAD istället, för egentligen (trots att jag själv sällan lyckas med att få sådana hundar själv utan snarare är mina lite översociala....) tycker jag det är en ganska trevlig egenskap hos en hund.....

När jag satt i avelskommitén skickade vi en förfrågan till utställningsdommarna vad vi skulle tänka på och det är ju ett sätt att få fedback om man tycker det börjar segla iväg jämntemot rasstandarden.

Dock skulle jag återigen vilja påpeka att med den avelsbas vi har idag så ska vi vara försiktiga, självklart ska en Pinscher se ut som en Pinscher och alla som känner mig vet att jag är ganska förtjust i både utställning och anatomi. Men som uppfödare måste man kunna anatomi såpass bra själv att man faktiskt utan att ens ha varit på en enda utställning med sin hund vet vilka fel och brister den har.

Jag har hundar som har fel som ALDRIG tagits upp i en utställningskritik men som fortfarande är en av dom sakerna jag försöker kompensera upp när jag avlar på individen. Jag tror tex inte Secret fått i en enda kritik att hon är dåligt vinklad bak, trots att hon är det. Och hon kommer alltid vara dåligt vinklad bak oavsett om 100 domare missar den lilla detaljen eller inte. Det måste man som uppfödare själv kunna se på sina avelsdjur.

Standarden ska aldrig ändras utifrån vad vi har utan vi måste jobba mot att följa standarden.

Ha det gott

BeeBronx skrev:

Aquiro skrev:

Jag tycker tex att de stora hanarna är jättefina & kan de verkligen tillföra något så ska de ju användas, men då helst på en kanske för liten tik. Men då måste man ju ha för smått för att kunna utjämna de som är för stora & de kanske inte alls passar ihop. Hm..

jag tar bara en snabb kommentar på dettta - en liten tik och en stor hanne producerar INTE en mellankull.

Det, enligt konstens alla regler blir en del stora, enligt hannes gener, en del små enligt tikens ... och med lite tur en del av mellanstorlek pga gener de har som inte är synliga.

Om du avelsmässigt skall rätta till ett "fel" - oavsätt vilket - skall du använda en så korrekt hund som möjligt på det specifika "felet" - det är inte två gener som blir en och därför blir nått mittmellan ... det är ju antingen tikens eller hannes gener gällande storlek som går vidare!!!

Oj, inte meningen att göra dig så upprörd...
Nä, det förstår jag med att inte alla i kullen blir normalstora om man använder en för stor & en för liten, nog för att jag är blond men... Jag menade nog mer som Petra skrev att om det är en tik tex som är för liten men som ändå har en hel del att tillföra så är det kanske bättre att använda en större hane(inte för stor, men 49-50,kanske 51) så är ju chansen att några blir stora som hanen & några mellanstorlek & sen får man väl "dras" med de som blir för små. Men som du skriver så är det ju smidigast att använda avelsdjur av korrekt storlek.

Det jag har reagerat på på utställning är att Kiro ser så liten ut jämfört med många andra hanar, har mätt honom & han är 47-48cm(vågar inte säga nåt exakt). Han är välmusklad & borde väl inte se så liten ut? Men de större hanarna ser ju mer maskulina ut & domarna plockar ju säkert hellre ut dom istället för de som är mindre & ser mer feminina ut (här skulle man kunna komma in på en diskussion om att man ska passa sig för alldeles för maskulina hanar, men jag skippar nog det). Nu är inte jag så jättemycket på utställning, så ni som är mer hemma där får gärna rätta mig, men det är den uppfattningen jag fått.

Sen en tanke som inte har med pinschern att göra, något som Tacos skrev om insider-avsnittet, okej om man anklagar domarna i första ledet, de plockar ut hundar som kanske är skitsnygga i deras ögon & som i första "ledet" inte har några problem med hälsan mm, men sen går det några generationer & domarna gillar tex att labbarna blir knubbigare, schäfrarna blir räkor osv, hur kan man som uppfödare eller valpköpare stå bakom något sådant(fins ju ännu mer exempel)? Men det är väl kanske här rasen än mer får sin uppdelning i användbar/utställningsbar? & hur kan utseendet få bli viktigare än både hälsa & mentalitet? Jag blir mörkrädd..

Vet du just om höjden och utställing så får du leta reda på domare som inte kanske gillar stora hanar och ställa just för den domaren/domarna
Jag vet själv min Lilla Lilla Tacos är bara 48 cm Raven som bara är 48 cm har lämnat avkommer i alla fall 2 st som jag vet som är dryga 50 cm hehe ja ett spann mellan 45-50 är deras avkommor just nu och visst kan dom växa någon cm hit eller dit så det blev resutatet på denna kull med båda föräldrar 48 cm...ganska så bra fördelat tycker jag.

Sen att större hanar behöver se mera maskulina det är ju från gång till gång alla hanar gör ju inte det...min Tacos 48 cm väger ja 17-17.5 ca eller som jag brukar kalla honom för min lilla Byrå Lika hög som lång fast han inte är såå hög så ser han bitig ut han har kroppat på sig det sista året kan man säga...jag vet inte alls vilken ålder sin hund har men det tar ett tag innan pinschern är klar i kroppen eller i alla fall va det så med Tacos han såg ut som en snorloska brevid andra hanar när han var 1 år idag har han växt på sig och är mycke mera hane och idag är han över 3 år alltså har det mesta trillat på plats så om din hane inte är så gammal så vänta och se dom hinner ändra sig!

//Linda

Rivendells Cathrine skrev:

Tacos skrev:Men vem är det som sätter Rasstandard på pinschern?(jag vet att det finns en idag)Men allt ändras ju sig lite här och där med tiden vissa hundar blir högre vissa raser barkar det iväg så det inte blir en sund avel(hunden mår inte bra) för att man plockar fram sådan hundar på utställningar.
Ska ställa frågan så här istället om man ser tendenser till tex våran ras börjar att avvika för mycke i rasstandaren vem går in och styr upp? ändras rasstandaren? Eller försöker man sträva så att rasstandaren blir där den en gång har varit?
Ja hur funkar det?

//Linda

Rasstandarden bestäms på alla raser av rasens hemland (om man pratar om den standarden vi har i Sverige vilken är FCI:s standard, i USA & Australien går dom efter Engelsk standard och den är annorlunda)
i vårat fall Tyskland.

Rasstandarden är varje uppfödares rättesnöre och ska kunna rabblas framlänges och baklänges i sömnen om man vill bli uppfödare - Kanske en utopi men det borde faktiskt vara så.

Det mest markanta (enligt mig) som ändrats med Pinscherns FCI standard de senaste årtioendet är att man tog bort möjligheten till ståndöron (tycker jag är lite synd vi har inte den populationen att vi kan kasta ut hundar på en i mina ögon så ofarlig detalj, stående öron gör inte hunden osund på ngt sätt) samt att tog bort uttrycket reserverad från rasstandarden eftersom man kunde tolka det som att det var ok att pinschern var lite opålitlig.

Jag skulle gärna ta tillbaka den beskrivningen men med ordet OINTRESSERAD istället, för egentligen (trots att jag själv sällan lyckas med att få sådana hundar själv utan snarare är mina lite översociala....) tycker jag det är en ganska trevlig egenskap hos en hund.....

När jag satt i avelskommitén skickade vi en förfrågan till utställningsdommarna vad vi skulle tänka på och det är ju ett sätt att få fedback om man tycker det börjar segla iväg jämntemot rasstandarden.

Dock skulle jag återigen vilja påpeka att med den avelsbas vi har idag så ska vi vara försiktiga, självklart ska en Pinscher se ut som en Pinscher och alla som känner mig vet att jag är ganska förtjust i både utställning och anatomi. Men som uppfödare måste man kunna anatomi såpass bra själv att man faktiskt utan att ens ha varit på en enda utställning med sin hund vet vilka fel och brister den har.

Jag har hundar som har fel som ALDRIG tagits upp i en utställningskritik men som fortfarande är en av dom sakerna jag försöker kompensera upp när jag avlar på individen. Jag tror tex inte Secret fått i en enda kritik att hon är dåligt vinklad bak, trots att hon är det. Och hon kommer alltid vara dåligt vinklad bak oavsett om 100 domare missar den lilla detaljen eller inte. Det måste man som uppfödare själv kunna se på sina avelsdjur.

Standarden ska aldrig ändras utifrån vad vi har utan vi måste jobba mot att följa standarden.

Ha det gott

Ja det var ju ett himmla bra svar där ingen.

Nu vet ju jag att inte pinscherns rasstandar i är något problem med alltså åt det extrema hållat.

Intressant det du skriver att du kan ställa hund som du ser har brister eller saknar något och som domaren knapp tar upp i sina kritiker haha det är ju lite kul men så kan det ju vara åt andra hållet oxå man får nedslag av något av domaren som man kanske tycker är perffa i sina ögon ja allt ligger ju i betraktarens ögon eller mycke gör det.

Ja reserverad är ju mera ett negativt ord medans Ointresserad är lite mera lättsamnt ja eller det låter inte så hårt i öronen och kittlar skönare på tungan skoja bara!

Ja det var intressant ska läsa mera sen men nu ska tryna vidare!!
//Linda

Aquiro skrev:
Det jag har reagerat på på utställning är att Kiro ser så liten ut jämfört med många andra hanar, har mätt honom & han är 47-48cm(vågar inte säga nåt exakt). Han är välmusklad & borde väl inte se så liten ut? Men de större hanarna ser ju mer maskulina ut & domarna plockar ju säkert hellre ut dom istället för de som är mindre & ser mer feminina ut (här skulle man kunna komma in på en diskussion om att man ska passa sig för alldeles för maskulina hanar, men jag skippar nog det). Nu är inte jag så jättemycket på utställning, så ni som är mer hemma där får gärna rätta mig, men det är den uppfattningen jag fått.

Men man får ju ändå hoppas att domaren väljer fram den mest korrekta hunden i slutändan. Och om man har två likvärdiga så förstår jag att en domare faller för en lite större hane än en mindre. Däremot tror jag nog att en domare skulle hellre välja en liten, men inte för liten, hane än en för stor hane, men vad vet jag?


Kellys föräldrar är väl ganska stora inte alls så bamsiga som Kelly har blivit så man kan ju aldrig vara säker på vad det kan bli.

Aquiro skrev:

BeeBronx skrev:

Aquiro skrev:

Jag tycker tex att de stora hanarna är jättefina & kan de verkligen tillföra något så ska de ju användas, men då helst på en kanske för liten tik. Men då måste man ju ha för smått för att kunna utjämna de som är för stora & de kanske inte alls passar ihop. Hm..

jag tar bara en snabb kommentar på dettta - en liten tik och en stor hanne producerar INTE en mellankull.

Det, enligt konstens alla regler blir en del stora, enligt hannes gener, en del små enligt tikens ... och med lite tur en del av mellanstorlek pga gener de har som inte är synliga.

Om du avelsmässigt skall rätta till ett "fel" - oavsätt vilket - skall du använda en så korrekt hund som möjligt på det specifika "felet" - det är inte två gener som blir en och därför blir nått mittmellan ... det är ju antingen tikens eller hannes gener gällande storlek som går vidare!!!

Oj, inte meningen att göra dig så upprörd...
..

Men då - inte alls upprörd - förklarar hur det ligger till bara ... genetiskt ...

Tacos skrev:Anna det låter ju hemskt att man lämnar tillbaka en hund pga dålig mentalitet sen avlar man vidare är det så verkligen?

//Linda

Jag var på en utställning i Västerås för många år sedan och på väg till parkeringen flera timmar efter att rasen var färdigbedömd så mötte jag en dam som var på väg till utställningen för att se på pinschern men jag förklarade att jag var den sista som lämnade ringen och inga andra var heller kvar om de inte var någon annanstans på området. Så vi stod och pratade lite och hon hälsade på mina hundar. Hon berättade att hon hade haft en pinschertik som var jättehemsk i mentaliteten så hon lämnade tillbaka den till uppfödaren och kort därefter tog tiken in i avel.
Så visst har det hänt!! Jag vet till och med vilken hund det är men tänker inte namnge något.

Anna skrev:

Tacos skrev:Anna det låter ju hemskt att man lämnar tillbaka en hund pga dålig mentalitet sen avlar man vidare är det så verkligen?

//Linda

Jag var på en utställning i Västerås för många år sedan och på väg till parkeringen flera timmar efter att rasen var färdigbedömd så mötte jag en dam som var på väg till utställningen för att se på pinschern men jag förklarade att jag var den sista som lämnade ringen och inga andra var heller kvar om de inte var någon annanstans på området. Så vi stod och pratade lite och hon hälsade på mina hundar. Hon berättade att hon hade haft en pinschertik som var jättehemsk i mentaliteten så hon lämnade tillbaka den till uppfödaren och kort därefter tog tiken in i avel.
Så visst har det hänt!! Jag vet till och med vilken hund det är men tänker inte namnge något.

Oj så tråkigt att det ska vara så då.....och såklart behöver du inte namnge någon det var ju inte det viktiga i det du skrev man hur sjukt låter det inte herregud man måste ju vara så ärlig mot sig själv att kunna fatta att denna tik inte ska användas i avel...ibland kanske man vill så mycke planerar så mycke så stöter man på hinder på vägen då kanske man måste fatta det mycke tråkiga beslutet att inte använda denna hund i avel eller vilken hund som helst hur mycke man än vill.
//Linda

BeeBronx skrev:Men då - inte alls upprörd - förklarar hur det ligger till bara ... genetiskt ...

Det är lätt att tolka dig som upprörd med alla versaler och fetstilning.

Man måste tänka på hur man skriver på nätet, inte missbruka versaler och fetstilning.

FÖRSTÅR DU???????????????????

Pia, jag skojar lite med dig, men en liten sväng av allvar finns det här. Pöss!