Frusna tassar/köldkramp

Vi brukar inte ha några direkta vargavintrar där vi bor men nu det sista har det varit ner mot -20 grader flera dagar i rad.

Med kylan kom ett fenomen som jag inte tidigare har stött på, köldkramp i tassarna!

Vi har bara kunnat gå ut på jättekorta promenader under hela helgen på grund av kylan, är vi ute mer än 5 min i sträck så får Desti kramp eller vad det nu är i tassarna och blir helt stel och haltar. Har fått bära hem henne några gånger för hon har frusit så.

Jag har bara upplevt detta en gång tidigare, då var det -17 grader ute.

Vad tusan gör man åt detta??? Jag vet ju inte hur länge den här kylan kommer hålla i sig och vi måste ju kunna komma ut och röra på oss lite trots att det är kallt.

Nån som har samma problem och vad har ni gjort åt det??

Vi har inte så jätte kallt här ca -7 grader men Coffee blir jätte halt i alla fall, tor att salterna kan ställa till en del.
Kan inte komma med några goda råd, kanske ett par mysiga raggsockor och stövlar

Förra året fick Sniff köldkramp i tassarna vid -14, i år fick han kramp redan vid -10.
Vår kompis säger att man ska vara uppmärksam så det inte leder till förfrysning "när det gått så långt" men i Sniffens fall räcker det med att han går några meter innan han börjar krampa. Han sätter sig tungt under stort lidande med tassarna i luften och kan sen röra sig igen, men krampen kommer sen tillbaka. Jag tänker inte plåga honom för sakens skull, han får ta det lugnt när kroppen säger ifrån.

Möjligen kanske täcke hjälper något men jag tror Sniffen skulle behöva något på tassarna. Typ sockor och benvärmare, antingen stickade eller i fleece. Konstruktionen är nog inte så svår, utmaningen ligger i att få honom att acceptera att ha dem på sig.

Suvi med Sniff skrev:Sniffens fall räcker det med att han går några meter innan han börjar krampa. Han sätter sig tungt under stort lidande med tassarna i luften och kan sen röra sig igen, men krampen kommer sen tillbaka. Jag tänker inte plåga honom för sakens skull, han får ta det lugnt när kroppen säger ifrån.

Möjligen kanske täcke hjälper något men jag tror Sniffen skulle behöva något på tassarna. Typ sockor och benvärmare, antingen stickade eller i fleece. Konstruktionen är nog inte så svår, utmaningen ligger i att få honom att acceptera att ha dem på sig.

Precis så där gör Desti också! Det räcker med några meter så blir hon helt stel och man ser riktigt hur ont det gör i tassarna. Även när hon gör sina behov och står still en liten stund så blir tassarna helt stela. Jobbigt det där.

Har ett jättetjockt, varmt täcke som vi använder nu men det hjälper ju inte för tassarna så det är lite knepigt.

Rebel har blivit hjälpt av att ha Tottes gamla täcke på sig. Det räcker ungefär 15 cm bakom gumpen på henne och ner till skenbenen. Jag förmodar att muskeln inte får en chans att bli kall och börja krampa eftersom täckeskanten går såpass långt från låret och länden.

ja vi har samma probelm här. första gången var vi ute o då tjöt hon till jätte högt, trodde hon hade trampat på glas, men det var köldkramp. det hjälpte genom att ta upp tassen och värma den i handen.