Min syn på vWs

Fick ett personligt meddelande om von Willebrands sjukdom och känner därför att det vore intressant med en offentlig diskussion kring detta!

Jag finner ingen anledning till någon som helst hysteri kring vWs. Jag tycker det är dags för oss att aktivt sluta LETA fel...! Vi måste istället få in så många sunda hundar som möjligt i vårt avelsarbete! Ställer vi upp för många inofficiella krav på diverse tester "utarmar" vi vår redan snäva avelsbas! Att försöka få det till att vi bör ha krav på ett allmänt test för vWs tycker jag är snudd på patetiskt! Varför kan vi inte ta reda på vad uppfödare inom drabbade raser, veterinärer och genetiker anser om detta smått hysteriska förhållningssätt? De jag har talat med anser i vart fall att vi måste fokusera på att bredda genpolen, ty annars kommer vi med största sannolikhet att drabbas av en rad hälsorelaterade problem!

Det finns inte en enda påvisad von Willebrandsjuk pinscher i hela världen...!
Däremot avlivas/omplaceras det på tok för många pinschrar p.g.a. mentala problem...
Jag anser att det är minst lika "riskfyllt" oavsett vem jag parar med, om nu inte hunden och linjerna bakom hunden i fråga är testad! Observera dock att jag inte känner någon som helst rädsla för sjukdomen hos pinscher i dagsläget. DÄREMOT finner jag det högst angeläget att förbättra mentaliteten och sätta ett större fokus på hudproblem samt pinscherns allmänna hälsa!

Jag menar inte att låta hård, men jag blir smått irriterad av den hysteri som har piskats upp
kring en rad anomaliteter som kan drabba i stort sett alla hundar, oavsett ras!
Jag anser att pinschern är en "frisk" ras och blir så förbannad av att vissa belyser/delvis belyser (i mina ögon) fel saker inom pinscheraveln!

Som en parallell kan tilläggas att det inom dobermannaveln (speciellt i USA) är vanligt med
vWs. Detta till trots testas inte ens dobermann generellt, utan bara vid misstanke om att avelsdjuren är sjuka...!

Saxat från Svenska dobermannklubbens RAS:

"Von Willebrands sjukdom, vWs

En form av ärftlig blödarsjuka som finns hos många raser, bland andra dobermann. Symptomen kan variera mellan individer, men drabbad hund kan visa normal till förlängd blödningstid. Blödningarna blir i regel mindre med åldern och hundar med mild form av vWs kan leva ett nära normallångt liv. Sjukdomen, och även anlagsbärare, kan påvisas med blodtest. I många länder testas avelshundar, något som sällan sker i Sverige. Sjukdomen är vanlig på dobermann i USA men finns även i Europa.

Avelsrekommendationer:
I Sverige har vi genom åren fått rapporter endast om sporadiska fall av vWs.
För närvarande finns ingen anledning att införa krav på all- mänt test av avelsdjur. Vid misstanke/symptom ska hunden alltid testas innan den används i avel.".

Hoppas på en givande, livlig och trevlig debatt...!

Må gott kära pinschervänner!

Jag fick ju möjlighet att närvara vid kennelträffen där du berörde detta och det satte igång tankarna rätt bra. Var drar man själv gränsen för "need to know" kontra "nice to know"?

Nu är jag visserligen inte uppfödare och jag har bara haft just pinscher i 4 år men de problem jag har hört mest om är:

*HD C
*Olika former av ärftliga ögonsjukdomar
*Hudproblem, inklusive öronkanter
*Mentalitet
*Fetma/underviktig

HD och ögon kan mycket väl bero på att man testar så pass många individer som man gör jämfört med andra åkommor. Å andra sidan anser jag personligen att det är två mycket viktiga poster då det har en direkt effekt på hunden och i förlängningen kan drabba eventuella avkommor. Jag har mycket svårt att det finns så få bra pinschrar att man känner att den enda pinschern man anser värd att para med har en ärftlig ögonsjukdom eller har HD C (jag vet att många anser att grad C inte är ett problem hos en ras som pinschern men som synes är det inte en åsikt jag delar).

Hudproblemen hade varit väldigt intressant att få veta vad de beror på hos de enskilda individerna. Ifall det är fel kost, för mycket badande, för lite kläder, väderrelaterat, kvalster, demodicos etc. Varje pinscher jag har hört om verkar ha olika orsaker till sina problem.

Mentaliteten verkar vara något som många återkommer till om och om igen när det kommer till diskussioner om pinschern. Där skulle det också vara väldigt intressant att få veta vad problemen beror på. Hur mycket är arv, hur mycket är miljö? Hur mycket är ägarens förväntningar på hur hunden ska bete sig jämfört med vilket jobb som ligger bakom det hela? Kan man se mönster i hur vissa kullar beter sig? Kan man se mönster i avkommor till vissa individer? Och så vidare i all oändlighet . . .

Fet versus mager. En del verkar göra allt men får ändå inte upp eller ner hunden i vikt, andra behöver inte göra något och hunden är precis som den bör vara. Knappast något unikt för pinschern så den biten är inte nödvändigtvis något som behöver djupdykas i.

Skulle man börja gräva skulle man förmodligen hitta linjer som uppvisar ökande tendenser till livmoderinflammation, cancer, tandlossning, vwd, dilute etc. Men som sagt, vad är trevligt att veta och vad är viktigt att veta?

Jag vet ingenting om von Willebrands sjukdom men jag håller med Petra när det gäller den mentala biten hos pinscher.

Som många av er säkert vet var jag tvungen att ta bort min älskade Egon i måndags eftersom han inte var säker bland barn. Han hade nafsat ett barn på näsan tidigare så blodvite uppstod och under sista halvåret förändrades hans beteende till det värre så vi såg ingen annan utväg än att låta honom somna in. Det är säkert många av er pinscherägare och uppfödare som tycker att jag borde ha omplacerat honom men det finns barn överallt och jag skulle aldrig förlåtit mig själv om Egon skulle skadat någon. Jag har haft hund i över 25 år och jag är instruktör, tävlingsledare och domare och har jobbat mycket med andras och egna hundar så jag är ingen nybörjare vad gäller hundars mentalitet. Jag anser att bland det viktigaste för en uppfödare är att försöka få fram mentalt stabila hundar för annars fungerar det inte för varken hundägaren eller hunden i vardagen.

Jag skulle även gärna vilja veta hur ni uppfödare resonerar och gör när någon hund från er kennel blir sjuk eller på grund av mentaliteten måste avlivas. Håller ni kontakt med era valpköpare då?

Egon var sjuk i olika omgångar och det var hans immunförsvar som inte var som det skulle med följd att han i somras fick äta starka mediciner och visserligen skrev jag lite i min blogg om det men det är ju bara lite skrap på ytan. Jag trodde naturligtvis att man som uppfödare skulle vara intresserad av att höra mer noggrannt om hundens sjukdom men inte en enda gång hörde uppfödaren av sig och frågade vad det var för sjukdom han hade.
Likadant när Egon hade fått somna in. Då mailade jag till uppfödaren och berättade det samt orsaken till beslutet men jag har inte fått något svar.

Det som gör mig arg och upprörd är att i framgång mailas det och skrivs på hemsidor men i motgång när man som hundägare verkligen skulle behöva stöd då blir det knäpptyst. Ingen av pinscherfolket hör av sig, länken till bloggen tas snabbt bort och då kan man undra VARFÖR?

Om nu pinschern har vissa problem antingen mentalt, felfärgat, ögonen, von Willebrands, HD eller vad det nu kan vara så anser jag att man ska inte mörka när någon får problem.

Jag älskar rasen pinscher och ingen annan än jag vet hur jag lider, gråter och saknar Egon. Han var en underbar hund och vi var ett team som tyckte om att jobba tillsammans och även gillade att ligga i soffan bredvid varandra och mysa. Just nu kan jag inte tänka mig att skaffa en ny hund men om jag någon gång gör det i framtiden är jag inte främmande att skaffa en pinscher.

Som du redan vet tänker jag på dig och din familj samt lider med er. Jag finns alltid här om du vill/behöver prata Anette! Du gjorde i mina ögon helt rätt, även om det är en klen tröst i den smärta du nu tvingas genomlida. För mig personligen är det en stor sorg att Egon var så mycket sjuk samt att hans mentalitet blev sämre och sämre. Pinschervärlden behöver pinscherägare som dig Anette! Jag vet att du har sagt att det inte blir någon mer hund, men jag kan inte låta bli att hoppas att det kommer en dag då du ändrar uppfattning...

Vila i frid vackra Egon!

*STYRKEKRAMAR*

Egon skrev:
Det som gör mig arg och upprörd är att i framgång mailas det och skrivs på hemsidor men i motgång när man som hundägare verkligen skulle behöva stöd då blir det knäpptyst. Ingen av pinscherfolket hör av sig, länken till bloggen tas snabbt bort och då kan man undra VARFÖR?

Det där är något som jag tycker hör ihop med mitt inlägg. Jag undrar hur mycket man skulle kunna göra för rasen som helhet om man inte såg problem som tabu utan som en möjlighet att utveckla rasen. Kanske skulle man finna att mycket av det man idag pratar om att lösa genom avel skulle kunna lösas genom att ge ägaren stöd och hjälp att antingen lösa problemet eller omplacera.

Dessutom är mentalitetsfrågan oerhört vid. Har hunden dålig/svag mentalitet på grund av sig själv eller beror det på sjukdom eller beror det på erfarenheter? Även om symtomen är att hunden är aggressiv eller oerhört resursförsvarande så kan ju orsaken vara något helt annat än att pinschern har ett grundproblem med mentaliteten.

Jag är oerhört tacksam för att jag har min bild av hundhållning klar för mig innan jag skaffade pinscher. Hade jag förlitat mig enbart på tips och råd från andra med pinscher skulle jag förmodligen aldrig löst de problem jag har stött på, tyvärr.

Jag beklagar sorgen. Att förlora en älskad familjemedlem är inte lätt.

Jag kan bara svara för vad jag tycker och tänker, men jag anser att man ska göra tester på så mycket som går och få reda på vika som är anlagsbärare för diverse olika sjukdommar. På så sätt kan man undvika att para 2 anlagsbärare med varandra och då slipper man i många fall risken att valparna ska kunna utveckla nån av dom sjukdommarna.
Man ska självklart inte kassera alla hundar som är anlagsbärare, några karnske man måste göra det med pga andra sjukdommar eller skäl men diskuterar vi vWs eller Dilute-gen så finns det ingen anledning att kassera dom men vi kan lätt undvika att para 2 anlagsbärare med varandra genom att ta ett litet lätt test. Jag är en av dom som kommer att testa mina vovvar om det dyker upp nått nytt som kan testas oavsett vad det kostar.

Sen tycker jag att det vore bra om vi hadde en lista/förteckning över testade hundar och resultaten på testerna så man ser vilka som är anlagsbärare och inte eller de som valt att inte testa, då vore det lättare för de som letar efter avelshanar till sina tikar tex.
Att testa är aldrig fel, det är hur vi väljer att använda resultaten som är det viktigaste i denna fråga anser jag och där ingår sjukdommar och mentalitet enligt mig.

Poppis skrev:Sen tycker jag att det vore bra om vi hadde en lista/förteckning över testade hundar och resultaten på testerna så man ser vilka som är anlagsbärare och inte eller de som valt att inte testa, då vore det lättare för de som letar efter avelshanar till sina tikar tex.
Att testa är aldrig fel, det är hur vi väljer att använda resultaten som är det viktigaste i denna fråga anser jag och där ingår sjukdommar och mentalitet enligt mig.

Det håller jag helt med om. Bara för att man testar betyder inte det att man måste kassera hunden.

Jag skulle önska att alla tester som görs på hundarna visas på Hunddata. På så sätt är det enkelt att hålla reda på vilka resultat som registrerats och vilka hundar som har testats. Dessutom har ju till exempel vWd fördelen att kunna uteslutas genom föräldrarna vilket gör det ännu enklare för en del valpköpare att få reda på hur det ligger till med valpens föräldrar.