Snabb kastrering?

Jag har ringt runt till lite olika veterinärer för att kolla priser, det visar sig att det skiljer sig åt rätt rejält!

Jag pratade med en mycket sympatisk veterinär som 1) gav mej ett bra pris 2) bad mej att assistera under ingreppet. Jag skulle i princip bara hålla i ena bakbenet.

Nu undrar jag vad ni hade gjort! Skulle ni vilja vara med under ingreppet?

Som jag uppfattade det skulle jag få ta med mej Sniffen hem direkt efteråt, det är inga långa uppvak efter ett sånt här ingrepp?

Det beror på hur blödig du är En kastration är oftast ganska oblodig och snabb operation. Även om det ibland kan blöda en del är detta ofta snabbt åtgärdat. Man snittar i punghuden och plockar ut kulorna så själva operationen i sig är inte speciellt "äcklig". Sedan är det ju din egen hund som ligger där och då blir det genast något helt annat! Jag är själv helt oberörd vid operationer och obduktioner men när Loke hade lunginflammation och var lite hängig blev jag hysterisk! Jag vaccinerar inte ens mina eller familjens hundar för jag blir alldeles skakis när det är en hund som står mig nära. Många tycker också att det är väldigt obehagligt att se sin hund sövd, de är ju helt "borta" och kan göra långa andningsuppehåll. Så det beror helt på hur du själv är. Du kanske är tuffare än jag

Ja... jag är rätt blödig när jag ser skadade människor och djur, men det känns lite bättre när det finns vårdpersonal i närheten! Jag är liiite fascinerad av operationer och skulle tycka det var intressant att se, men vet som sagt inte hur det skulle kännas att se min egen hund ligga helt utslagen. (Minns att mamma var tvungen att gå och sätta sig när de skulle sy min uppslagna haka med ett par stygn.)
Å andra sidan kanske det är jobbigare att gå och vänta på besked?

Men så undrar jag om det här med uppvaket. Hur lång tid "ska" det ta?

Suvi med Sniff skrev:Jag har ringt runt till lite olika veterinärer för att kolla priser, det visar sig att det skiljer sig åt rätt rejält!

Jag pratade med en mycket sympatisk veterinär som 1) gav mej ett bra pris 2) bad mej att assistera under ingreppet. Jag skulle i princip bara hålla i ena bakbenet.

Nu undrar jag vad ni hade gjort! Skulle ni vilja vara med under ingreppet?

Som jag uppfattade det skulle jag få ta med mej Sniffen hem direkt efteråt, det är inga långa uppvak efter ett sånt här ingrepp?

Jag skulle aldrig - det känns som ett rea-tänk ...

Proffs som sysslar med det dagligen skall handha detta och jag är inte utbildad - inte ens för att endast hålla benen ... och tänk om det blir komplikation ... hur skall du agera då?

Bra pris och du skall assistera på veterinärens begäran? Jag skulle ha dragit öronen åt mig direkt!

Att vara med och titta på en operation som åskådare skulle jag gärna göra, däremot skulle jag inte vilja vara med på ett sådant ingrepp för att veterinären inte har folk nog . . . (så kanske det inte är men det låter väldigt konstigt att be ägaren assistera istället för att använda sig av anställda )

Är det ingen som har varit med vid ett ingrepp?

Jag pratade med en bekant som har boxer. Hon har assisterat flera gånger när hunden skadat ögat. Hon fick hålla isär ögonlocken medan vetten skar i hornhinnan med rakblad. Jag tyckte det lät läskigt, men hon sa att hon blev helt lugn när det var dags.

Jag var med och höll i benen på min gamla katt när han kastrerades, detta var en distriktsvet.
Det hela gick jätte bra, men skulle inte göra om det då jag vill att dom ska ha koll på djuren efter dom varit sövda. Finns ett forum som heter familjeliv där läste jag om en kvinna som kasterat båda sina hundar och hon fick hem dom innan dom vaknat av narkosen, båda dog!!
Sen kanske detta skulle hänt ändå men man vet aldrig. Hade helt klart betalat mer för bättre vård på mina djur.
Lycka till

Suvi med Sniff skrev:Jag har ringt runt till lite olika veterinärer för att kolla priser, det visar sig att det skiljer sig åt rätt rejält!

Jag pratade med en mycket sympatisk veterinär som 1) gav mej ett bra pris 2) bad mej att assistera under ingreppet. Jag skulle i princip bara hålla i ena bakbenet.

Nu undrar jag vad ni hade gjort! Skulle ni vilja vara med under ingreppet?

Som jag uppfattade det skulle jag få ta med mej Sniffen hem direkt efteråt, det är inga långa uppvak efter ett sånt här ingrepp?

Jag är så blödig så jag skulle aldrig klara av det...Jag skulle hellre betala lite extra och få bättre eftervård också, man vet ju aldrig.

Ju mer jag tänker på det tror jag att jag är ok med att vara med på operationen, men är mer orolig för det där med uppvaket. Det är väl egentligen inte den farligaste biten i det hela, men om inget veterinär närvarar har man ju inte den tryggheten. Jag förmodar att veterinären vet vad hon gör, även om nåt går fel! Annars får vi väl åka i ilfart till... veterinären?

Jag ska nog ringa och prata lite mer med henne. Om det inte var för att hon lät så sympatisk hade jag aldrig övervägt det hela! Men hon ingav verkligen förtroende på telefonen och hon behövde bara hjälp med att hålla i ena baktassen. Jag ska se hur det känns när jag pratat med henne igen.

Hör med veterinären om hanhundar som inte kan hålla tätt/läcker kiss efter en kastrering. Min Russell hane har haft det problemet sen han kastrerades för ca 6 år sedan, jag vet äcen fler hundar med samma problem. Det går lite i perioder men det är inte alltid kul med stora kissfläckar när hunden ligger i möblerna.
Min vet förklarade det som att testosteronbortfallet orsakar läckandet och Pricken har fått medicin för detta som han ska ha hela sitt liv 3 ggr per dag. Jag har dock valt att inte ge honom det då det kan orsaka hjärtrytmsstörningar. Jag använder istället ett kiss skydd som jag har sytt när han läcker som värst...

Arcan skrev:Hör med veterinären om hanhundar som inte kan hålla tätt/läcker kiss efter en kastrering. Min Russell hane har haft det problemet sen han kastrerades för ca 6 år sedan, jag vet äcen fler hundar med samma problem. Det går lite i perioder men det är inte alltid kul med stora kissfläckar när hunden ligger i möblerna.
Min vet förklarade det som att testosteronbortfallet orsakar läckandet och Pricken har fått medicin för detta som han ska ha hela sitt liv 3 ggr per dag. Jag har dock valt att inte ge honom det då det kan orsaka hjärtrytmsstörningar. Jag använder istället ett kiss skydd som jag har sytt när han läcker som värst...

Oj! Jag trodde detta var ett tikproblem, det här med inkontinens?

ligistenzelda skrev:

Arcan skrev:Hör med veterinären om hanhundar som inte kan hålla tätt/läcker kiss efter en kastrering. Min Russell hane har haft det problemet sen han kastrerades för ca 6 år sedan, jag vet äcen fler hundar med samma problem. Det går lite i perioder men det är inte alltid kul med stora kissfläckar när hunden ligger i möblerna.
Min vet förklarade det som att testosteronbortfallet orsakar läckandet och Pricken har fått medicin för detta som han ska ha hela sitt liv 3 ggr per dag. Jag har dock valt att inte ge honom det då det kan orsaka hjärtrytmsstörningar. Jag använder istället ett kiss skydd som jag har sytt när han läcker som värst...

Oj! Jag trodde detta var ett tikproblem, det här med inkontinens?

Det trodde jag med tills Pricken kastrerades och han råkade ut för det... Efter en natts sömn så kan det bli kissfläckar stora som tallrikar... Inte så skoj måste jag säga....

ligistenzelda skrev:

Arcan skrev:Hör med veterinären om hanhundar som inte kan hålla tätt/läcker kiss efter en kastrering. Min Russell hane har haft det problemet sen han kastrerades för ca 6 år sedan, jag vet äcen fler hundar med samma problem. Det går lite i perioder men det är inte alltid kul med stora kissfläckar när hunden ligger i möblerna.
Min vet förklarade det som att testosteronbortfallet orsakar läckandet och Pricken har fått medicin för detta som han ska ha hela sitt liv 3 ggr per dag. Jag har dock valt att inte ge honom det då det kan orsaka hjärtrytmsstörningar. Jag använder istället ett kiss skydd som jag har sytt när han läcker som värst...

Oj! Jag trodde detta var ett tikproblem, det här med inkontinens?

Men även tikar kan få större problem med inkontinens efter sterilisering, undrar vad det beror på? I deras fall så får de väl snarare lite högre testosteronhalt efter att ha plockat bort av tikhormornerna.

Det är vanligare att tikar blir inkontinenta efter en kastration än hanhundar. 11-20% av tikarna drabbas. Jag har inte hittat någon exakt siffra på hanhundar, vissa säger mycket få, andra säger upp till 10 %. Både östrogen och testosteron tros vara viktiga för att upprätthålla muskeltonus i musklerna i urinröret (alltså att musklerna kniper åt så att det inte läcker ut urin). Tar man bort äggstockar eller testiklar tar man bort det mesta av hormonerna. De flesta tikarna som blir inkontinenta kan man behandla medicinskt och jag har för mig att det går med hanarna också men jag kanske minns fel.

Alltså, nu blir jag nervös och förvirrad! Jag har frågat om inkontinens och fått veta att det främst drabbar små raser och att om det ändå skulle inträffa botas det med en kort och enkel medicinkur! Inte att det är nåt de ska dras med resten av livet.

(Jag har också frågat om hur hög dödligheten vid kastrering är och fått veta att det inte finns nån statistik, men att det troligtvis ligger under 1%.)

Suvi med Sniff skrev:Alltså, nu blir jag nervös och förvirrad! Jag har frågat om inkontinens och fått veta att det främst drabbar små raser och att om det ändå skulle inträffa botas det med en kort och enkel medicinkur! Inte att det är nåt de ska dras med resten av livet.

(Jag har också frågat om hur hög dödligheten vid kastrering är och fått veta att det inte finns nån statistik, men att det troligtvis ligger under 1%.)

Det finns pinscher som drabbats av inkontinens - inte mindock och eftersom jag inte har personligerfarenhet kan jag inte skriva så mycket mer kring det ...

Men ibland tycker jag - man får vad man betalar för - stämmer ganska bra in på verkligheten ..

Och - om det nu inte skulle bli så bra - eller komma komplikationer ...?

Frågan är väl lite - varför väljer du henne framför en lite dyrare?
Om du känner att det är resonemang som du är trygg med - då har du valt - och det är ju i slutändan upp till dig.

Just för hanhund vet jag inte men för tik är risken för inkontinens störst hos stora raser. Jag har letat i mina papper och hittat hur man behandlar hanhund; man tillför testosteron eftersom det är fysiologiskt och ökar tonus i blåsans ringmuskler (å andra sidan var det ju för att bli av med testosteronet som man kastrerade men det kan hända att behandlingen ger en lägre koncentration än vad testiklarna producerar). Man kan också prova att behandla med samma preparat som man ger till inkontinenta tikar. Ingen av dem är någon kort behandling, båda är livslånga. Testosteron ges som injektion var 4-6:e vecka och då bör man kolla prostatan ett par gånger om året. Propaline som är det som ges till tik ges som tabletter 3 ggr per dag resten av livet.
Mina fakta är ett par år gamla så det kan hända att det har dykt upp nya preparat som jag inte har koll på.

BeeBronx skrev:

Suvi med Sniff skrev:Alltså, nu blir jag nervös och förvirrad! Jag har frågat om inkontinens och fått veta att det främst drabbar små raser och att om det ändå skulle inträffa botas det med en kort och enkel medicinkur! Inte att det är nåt de ska dras med resten av livet.

(Jag har också frågat om hur hög dödligheten vid kastrering är och fått veta att det inte finns nån statistik, men att det troligtvis ligger under 1%.)

Det finns pinscher som drabbats av inkontinens - inte mindock och eftersom jag inte har personligerfarenhet kan jag inte skriva så mycket mer kring det ...

Men ibland tycker jag - man får vad man betalar för - stämmer ganska bra in på verkligheten ..

Och - om det nu inte skulle bli så bra - eller komma komplikationer ...?

Frågan är väl lite - varför väljer du henne framför en lite dyrare?
Om du känner att det är resonemang som du är trygg med - då har du valt - och det är ju i slutändan upp till dig.

Om jag har förstått det rätt så blir hunden inte inkontinent beroende på veterinärens skicklighet. Skulle det uppstå komplikationer efteråt och jag trodde det berodde på veterinärens inkompetens skulle jag vända mej nån annanstans. Men jag tänker att privatpraktiserande veterinärer inte måste vara sämre för att de inte jobbar på klinik. Jag kan inte tänka mej att de utför operationer utan att ha utrustning för det. (Jo det finns säkert undantag.) Distriktsveterinärer far ut till gårdar och kastrerar och förlöser, om det inte var gott nog skulle väl alla fara till Strömsholms?

Skillnaden i pris är inte att förakta för mej som lever ensam och lever på sjukpenning. Visst kan jag vänta och spara, men inget säger att jag slipper komplikationer på kliniken. Fördelen med att göra den nu är att hans beteende förändrats till det värre på kort tid och jag kan få stopp på det innan det blivit befäst. Julen och nyårsafton kommer bli stressfulla dagar och kanske kommer det underlätta för honom om han hunnit bli kastrerad innan dess. Jag vet inte.

Skulle något hända skulle jag gräma mej nåt oerhört, vare sig jag gått till en privatpraktiserande klåpare eller betalat ett hutlöst pris på kliniken. Vem vet, jag kanske ändrar mej. Men samtidigt tänker jag att kastrering av hanhund är en rutinåtgärd som inte berör några vitala organ. Jag försöker inte göra för stor sak av det. Mina katter (hona och hane) överlevde kastrering hos en privatpraktiserande veterinär och återhämtade sig på nolltid.

Jag kan inte unna någon av oss det dyraste och bästa av något, men jag vil för den skull inte utsätta honom för omedelbar fara! Känns det inte bra får jag avboka, men isåfall får det vara av rationella skäl. Noja kommer jag göra i vilket fall ändå, som sagt.

Jenni skrev:Just för hanhund vet jag inte men för tik är risken för inkontinens störst hos stora raser. Jag har letat i mina papper och hittat hur man behandlar hanhund; man tillför testosteron eftersom det är fysiologiskt och ökar tonus i blåsans ringmuskler (å andra sidan var det ju för att bli av med testosteronet som man kastrerade men det kan hända att behandlingen ger en lägre koncentration än vad testiklarna producerar). Man kan också prova att behandla med samma preparat som man ger till inkontinenta tikar. Ingen av dem är någon kort behandling, båda är livslånga. Testosteron ges som injektion var 4-6:e vecka och då bör man kolla prostatan ett par gånger om året. Propaline som är det som ges till tik ges som tabletter 3 ggr per dag resten av livet.
Mina fakta är ett par år gamla så det kan hända att det har dykt upp nya preparat som jag inte har koll på.

Jätteintressanta fakta! Tycker bara att det är konstigt att få raka svar när man ringer och mejlar runt. Så många kastreringar som görs borde det finnas fakta tillgängligt för alla, tycker jag. Jag får nog fortsätta jaga folk... Jag vill ju inte ta bort kulorna om jag sen ska tillföra testosteron resten av livet!

Suvi med Sniff skrev:

Jenni skrev:Just för hanhund vet jag inte men för tik är risken för inkontinens störst hos stora raser. Jag har letat i mina papper och hittat hur man behandlar hanhund; man tillför testosteron eftersom det är fysiologiskt och ökar tonus i blåsans ringmuskler (å andra sidan var det ju för att bli av med testosteronet som man kastrerade men det kan hända att behandlingen ger en lägre koncentration än vad testiklarna producerar). Man kan också prova att behandla med samma preparat som man ger till inkontinenta tikar. Ingen av dem är någon kort behandling, båda är livslånga. Testosteron ges som injektion var 4-6:e vecka och då bör man kolla prostatan ett par gånger om året. Propaline som är det som ges till tik ges som tabletter 3 ggr per dag resten av livet.
Mina fakta är ett par år gamla så det kan hända att det har dykt upp nya preparat som jag inte har koll på.

Jätteintressanta fakta! Tycker bara att det är konstigt att få raka svar när man ringer och mejlar runt. Så många kastreringar som görs borde det finnas fakta tillgängligt för alla, tycker jag. Jag får nog fortsätta jaga folk... Jag vill ju inte ta bort kulorna om jag sen ska tillföra testosteron resten av livet!

Pricken får Propaline, men i en vätskeform och resten av livet... Det har fungerat på honom men jag slutade ge honom det pga biverkningar. Gillar inte att ge min hund preparat som kan påverka hjärtat negativt.

Suvi!

Jag kommer precis från en redovisning av ett examensarbete på veterinärprogrammet. Den handlade om ett preparat som heter Suprelorin vilket används för kemisk kastrering på hanhund. Preparatet blev godkänt för ca 1 år sedan och fungerar genom att det hämmar utsöndring av GnRH från hypothalamus GnRh är det hormon som reglerar utsöndring av LH och FSH från hypofysen. LH är det hormon som får celler i testikeln att producera testosteron medan FSH sköter spermieproduktionen. Suprelorin stoppar alltså hela den här kedjan.
Indikationen på Suprelorin är egntligen att göra hanhundar tillfälligt infertila men många använde det enligt den här studien för att testa vilka resultat en kastration skulle ge. En kastration ger ju inte alltid önskat resultat men har man väl kastrerat kan man ju inte ångra sig. Suprelorin är ett implantat man lägger in under huden (som en p-stav) och går att plocka ut i förtid om man vill. De biverkningar man såg var samma som för en kirurgisk kastration. Jag vet inte vad det kostar med allt runt omkring men en dos ligger omkring 465:- i inköpspris för veterinären. Studien är inte publicerad än men kommer att finnas på nätet någon gång i början av nästa år (den var väldigt bra enligt opponenten). Sök på deslorelin och Emilia Jigler.

Jag vill inte göra dig ännu mer villrådig men om du är osäker på en kastration kanske det här kan vara ett alternativ. Jag tyckte det var en jätteintressant redovisning och preparatet har även använts med goda resultat på hundar med godartad prostataförstoring.

Det finns att läsa en del om det på fass.se:

http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=20051113000016&DocTypeID=4&UserTypeID=1

Kanske ska tillägga att jag inte är sponsrad av tillverkarna Jag har själv ingen erfarenhet av preparatet men jag blev väldigt övertygad av redovisningen.

Jo jag har ringt runt lite och pratat om bägge alternativen, men de flesta verkar vara av åsikten att en kemisk kastrering främst ges till hundar som ska användas i avel men som man vill ska vara tillfälligt infertil av nån anledning - eller till äldre hundar som man inte vill utsätta för operation.
När jag beskrivit Sniffen så har de flesta sagt att han SKA vara kastrerad. Så även om jag testar Suprelorin en period (5 månader) så tyckte de att jag ändå skulle operera sen, så det var ett "onödigt" steg. Jag var ju mest inne på det först, men jag har alltså övertygats om att operera direkt istället.

Vad gäller inkontinens hos hanhundar verkar det vara väldigt ovanligt. Det drabbar inte hanar för att man inte är i närheten av blåsa och grejar när man opererar. Ungefär så fick jag det förklarat för mej.

Suvi med Sniff skrev:Jo jag har ringt runt lite och pratat om bägge alternativen, men de flesta verkar vara av åsikten att en kemisk kastrering främst ges till hundar som ska användas i avel men som man vill ska vara tillfälligt infertil av nån anledning - eller till äldre hundar som man inte vill utsätta för operation.
När jag beskrivit Sniffen så har de flesta sagt att han SKA vara kastrerad. Så även om jag testar Suprelorin en period (5 månader) så tyckte de att jag ändå skulle operera sen, så det var ett "onödigt" steg. Jag var ju mest inne på det först, men jag har alltså övertygats om att operera direkt istället.

Vad gäller inkontinens hos hanhundar verkar det vara väldigt ovanligt. Det drabbar inte hanar för att man inte är i närheten av blåsa och grejar när man opererar. Ungefär så fick jag det förklarat för mej.

Fast det drabbar ju hanar ändå även om det än så länge är ovanligt... Det har ju dessutom ingenting med blåsan att göra öht, det handlar ju om testosteronet.. Men det verkar inte som om så många veterinärer vet om det heller.

Men visst, det är ju inte alla hundar som blir drabbade av det vid kastrering. Är du verkligen inne på en kastrering så ska du göra det.. Det är ju bra om man vet om att det kan komma negativa saker från det oxå, även om det är något man kan leva med.

Jovisst gnager det i en att nåt kan gå fel! Så är det ju såklart. Jag hade en katt som hade epilepsi och hon fick anfall i sömnen och kissade då på sig (var sjätte vecka i snitt) så då var det bara till att tvätta. Hon blev 15 år så jag kan ju inte direkt påstå att jag längtar efter att ta hand om kiss igen, men jag vet ju å andra sidan att det går att leva med det. Men det är verkligen inget jag skulle vilja hände igen!
Ibland står valet mellan pest och kolera och det är inte lätt att ta beslutet. Jag har ju ändå haft funderingarna från start, så det har tagit mej 10 månader att komma hit. Jag har ju fått rådet/uppmaningen flera gånger från olika håll och man kan ju hoppas det varit av välmening!

Jag har märkt att veterinärer/personal oftast uttalar sig ganska kategoriskt och försiktigt om vad man kan förvänta sig av en kastrering och är noga med att säga att det bara påverkar sånt som har med könsdriften att göra, men att det inte finns några garantier.
Pratar man med hundägare får man veta mycket mer! Både om komplikationer men också om oväntat positiva förändringar på andra områden.
Kanske görs inga uppföljningar så veterinärer inte har så stort hum om vad som händer med hunden efteråt? De blir väl bara kontaktade vid komplikationer kan man tänka. Ja, det är min teori iallafall. Jag tycker jag fått mer kött på benen av att fråga hundägare om deras erfarenheter.

Jag kan säga att jag har slitit mitt hår fler än en gång när Pricken har läckt som mest... Jag har alla mina hundar i möblerna och jag blir lika ledsen varje gång jag hittar Pricken sovandes i en jätte kissfläck... Det är inte så att han kissar ur allt på en gång utan han droppar kiss under en längre stund, så det brukar därför alltid vara värst på nätterna när hundarna sover många timmar i sträck..

Min lösning är som jag skrivit tidigare är ett kiss skydd.. jag sydde ett själv där mellersta lagret är i plastadfrotte... Sen får man ha några st att varva med eftersom det oftar förbrukat efter en natt och måste tvättas.

Jag har lärt mig att leva med det nu och valt bort medicinering för Prickens skull.. Men jag kan ff känna mig ledsen när han har det som värst..

Även om detta inte är det minsta skoj så tycker jag inte att du ska välja bort kastreringen om du verkligen har god anledning till att kastrera. Det behöver ju inte hända med din hund... Jag ville mest ta upp problemet eftersom det finns och det är något som veterinärer inte informerar om.

Jag tycker att man ska få reda på både fördelar och nackdelar oavsett vilket ingrepp som skall göras.