Rädsla, löptik

................

Hundar har "rädsleperioder" under uppväxten, och det brukar komma nån mellan 1 och 2 år någon gång. Så det är inget konstigt! Sedan tror jag också att de kan vara annorlunda och räddare i samband med löp och skendräktighet, kanske en naturens sätt att få tiken/varghonan att vara extra försiktig för att öka chansen att hon får leva och föda sina valpar?

Rebel har visserligen bara löpt en gång sedan hon kom men i den vevan flödade alla hormoner så mycket att hon stundtals var landets olyckligaste lilla hund. Det var så mycket som snurrade i hennes huvud och kropp att hon inte visste hur hon skulle göra. Har man dessutom en hund som har rädslor i grunden gissar jag att de kan komma fram tydligare under löpet.

Kanske kastrering kan vara ett sätt att slippa hormonpåslagen?

Ok, skönt att höra att det inte är onormalt iaf.

Ja kastrering kanske vore bra, men är som sagt rädd att osäkerheten ska förvärras som vi pratade om i en annan diskussion..?

ligistenzelda skrev:Ok, skönt att höra att det inte är onormalt iaf.

Ja kastrering kanske vore bra, men är som sagt rädd att osäkerheten ska förvärras som vi pratade om i en annan diskussion..?

Jag hade tagit den risken eftersom det finns chans att hon blir lugnare och tryggare, hon slipper löpen (speciellt bra om de är jobbiga för både dig och henne) och även om hon skulle bli en av dem som blir osäkrare så betyder ju inte det att ni inte kan träna upp säkerheten igen .

Men visst är det så att man är aldrig en så bra ryttare som på läktaren. Mycket lättare att säga hur man ska göra/borde göra när man själv slipper genomföra det

Cuthalion skrev:

ligistenzelda skrev:Ok, skönt att höra att det inte är onormalt iaf.

Ja kastrering kanske vore bra, men är som sagt rädd att osäkerheten ska förvärras som vi pratade om i en annan diskussion..?

Jag hade tagit den risken eftersom det finns chans att hon blir lugnare och tryggare, hon slipper löpen (speciellt bra om de är jobbiga för både dig och henne) och även om hon skulle bli en av dem som blir osäkrare så betyder ju inte det att ni inte kan träna upp säkerheten igen .

Men visst är det så att man är aldrig en så bra ryttare som på läktaren. Mycket lättare att säga hur man ska göra/borde göra när man själv slipper genomföra det

Men jag trodde att tikarna inte blev lugnare av kastrering eftersom testesteronhalten går upp, eller? Har ingen aning hur det ligger till.
Ska spara till en kastrering och undersöka mera.

Har du kastrerat en tik nångång? Hur blev det?
kanske bör starta en ny tråd

Vi har kastrerat två tikar, båda tillhör mina föräldrar. En St Bernhard p.g.a. livmoderinflammation och en shiba p.g.a. Totte .

St bernharden märkte vi ingen skillnad på. Hon är en sådan lugn varelse i sig själv så det är löjligt. Valpig även som 9-åring men lugn.

Shiban har varit opålitlig mot både människor och djur, självständig intill absurdum och gått sin egen väg. När hon kastrerades var det som att många bitar föll på plats. Hon tydde sig mer till familjen, var inte borta i timmar på egna äventyr om hon rymde och hon fick ett inre lugn jämfört med innan. Självklart var det ingen mirakelkur och vissa saker kom tillbaka en period när mamma dog och allt blev stressigt hemma men nu när allt är lugnt igen är hon en sådan cool hund. Hon blev garanterat positivt påverkad av kastreringen. Nu ska jag inte sno tråden mer om kastrering .

Men angående löp så även om det inte är jämförbart med människors mens rakt av så är det ju fortfarande hormoner och eländen som far runt i kroppen och PMS är inte att leka med oavsett art