Hur mycket påverkar tejpning etc aveln?

Vad jag har förstått så strävar man efter att pinschern ska ha naturligt hängande, väl ansatta öron. Hur mycket påverkar tejpning av öronen avelsarbetet? Kan det vara svårare att komma till bukt med slarviga öron genom tejpning eller är det ett så obetydligt fel att man anser att ifall det går att tejpa till det så är det godtagbart?

Ingen hund i åtanke även om jag inspirerades av tråden om ståndöron

Nu är jag ju ingen uppfödare men jag har fått intrycket av att öronen är en ganska lågt liggande prioritet ändå när man väljer avelsdjur. Det kan jag ändå förstå för det finns många egenskaper som är viktigare än hur öronen ligger.

Jag skulle personligen aldrig orka hålla på och tejpa ett par öron men det kanske är lätt för mig att säga som har en pinscher med ganska stora hängöron som ligger perfekt...

Är det ens så många som tejpar öronen så att det skulle påverka aveln? Jag känner nog ingen som tejpar öronen, eller jo, ett par stycken kanske men de flesta gör det inte.

Kupering borde vara ett större "hot", med tejpning vet man ju i alla fall hur öronen ser ut vilket man helt missar med en kuperad hund.

Men fungerar verkligen tejpning? Här gick vi som sagt bet på den fronten Starka öronmuskler och små öronlappar då finns det inga medel i världen som kan gömma felet

Jag trodde det var kuperingen som har gjort att det finns hundar med ståndöron idag, att dom inte visste vad dom avlade på för öron? Och som Sanna säger, inte en stor prio att få bort kanske.

ligistenzelda skrev:Men fungerar verkligen tejpning? Här gick vi som sagt bet på den fronten Starka öronmuskler och små öronlappar då finns det inga medel i världen som kan gömma felet

Jag trodde det var kuperingen som har gjort att det finns hundar med ståndöron idag, att dom inte visste vad dom avlade på för öron? Och som Sanna säger, inte en stor prio att få bort kanske.

Jo då det skulle gått att få bukt på öronen i tid. Det är ju vid tandlossning som den största boven i dramat för slarviga öron finns även om det även är genetiskt. Även små öron kan man tejpa.

Jag använder mig utav en speciell tejpning som är bra även när hunden drabbas av trasiga öronkanter. Det är som sagt en speciell tejpning som även kan hjälpa till att forma brosket i öronen om man börjar använda den i tid.

Med ork, "rätt sätt" och med "rätt material" kan man få till dåliga öron men efter 6-7 månaders ålder kan det vara försent.

Kolla in min Funni... http://goto.glocalnet.net/romfartuna/funniS.htm
en tik med små tunna öron som faktiskt hade stora tedenser till ståndöron som valp. Men med tejpning i rätt tid så löste det sig jättebra.

Om jag tänker tillbaka på de kullar jag har haft har jag nog inte lagt så stor möda på hur öronen egentligen är på den hund som använts i avel. För mig är ju i och för sig ett tilltalande huvud och uttryck väldigt mkt värt bortsett ifrån så mkt mer men jag har hittintills inte använd någon hund med "dåliga" öron, däremot har jag fött upp hundar med både bra och dåliga öronställningar.

Tror inte att merparten av uppfödarna sakar bort en bra hund pga dålig öronställning....

Anna skrev:

Jo då det skulle gått att få bukt på öronen i tid. Det är ju vid tandlossning som den största boven i dramat för slarviga öron finns även om det även är genetiskt. Även små öron kan man tejpa.

Jag använder mig utav en speciell tejpning som är bra även när hunden drabbas av trasiga öronkanter. Det är som sagt en speciell tejpning som även kan hjälpa till att forma brosket i öronen om man börjar använda den i tid.

Med ork, "rätt sätt" och med "rätt material" kan man få till dåliga öron men efter 6-7 månaders ålder kan det vara försent.

Jag tejpade Harry ända tills han tappsde sina tänder. Ja, kanske jag tejpade lite efter det med. Masserade gjorde jag också. Så tejpning fungerar inte på alla. Det finns flera pinschrar som knappast skulle ha rätt öronställning trots idogt tejpande.

herrHarry skrev:
Jag tejpade Harry ända tills han tappsde sina tänder. Ja, kanske jag tejpade lite efter det med. Masserade gjorde jag också. Så tejpning fungerar inte på alla. Det finns flera pinschrar som knappast skulle ha rätt öronställning trots idogt tejpande.

Att tejpa en hunds öron gör man strax innan tandlossning och en bra tid efteråt om hunden accepterar tejpningen vill säga. Får en känsla av att du kanske inte höll på tillräckligt länge och sedan påverkar det vilken sorts tejpning man använder sig utav. Den jag har lärt mig av uppfödare inom Borderterrier rasen hjälper till att "vika" brosket i örat så att örat får rätt tipp...svårt att förklara.
Den vanligaste tejpningen jag har träffat på är den man liksom tejpar ihop hunden örsniggar liksom under hakan...det kan hjälpa till att få örat neråt men det kankse inte hjälper till att få örat med rätt tipp utan det kan istället bli ett för tungt öra.

Nä, ett ståndöra som genom arv är förbestämt att bli ett ståndöra går ej att få ner med hjälp av tejpning, litet som stort. Tro mig jag vet...har ju barn till Eisa

Försök att tejpa ner ett schäfer öra eller ett Kelpie öra

Personer med utstående öron måste operera sig för att få bukt med brosket i sina öron. Där hjälper det inte med att tejpa öronen bakåt

Öron som står hej vilt pga av tandlossning kan man tejpa ner men inte av naturen gjorda äkta ståndöron.

Kolla denna skönhet. Hon har typ varit tejpad i hela sitt liv men det sa nog FLOPP FLOPP när tejpen togs bort på dessa öron

Hickson Ghea - vacker som få med sina ståndöron

Jag började tejpa nästan efter jag fick hem henne eftersom öronen väldigt snabbt började resa sig. Tejpade tills efter tandlossningen, fortsatte men gav upp, det hjälpte inte. Men Zelda hade ju mammans gener emot sig, mamman har ett ståndöra. Men som du säger, öronen är inte viktigast. Zelda blir 2 år i sommar så öronen är som dom är

Joanna skrev:Nä, ett ståndöra som genom arv är förbestämt att bli ett ståndöra går ej att få ner med hjälp av tejpning, litet som stort. Tro mig jag vet...har ju barn till Eisa

Försök att tejpa ner ett schäfer öra eller ett Kelpie öra

Personer med utstående öron måste operera sig för att få bukt med brosket i sina öron. Där hjälper det inte med att tejpa öronen bakåt

Öron som står hej vilt pga av tandlossning kan man tejpa ner men inte av naturen gjorda äkta ståndöron.

Kolla denna skönhet. Hon har typ varit tejpad i hela sitt liv men det sa nog FLOPP FLOPP när tejpen togs bort på dessa öron



Hickson Ghea - vacker som få med sina ståndöron

Åhh flera sötpinschrar med ståndöron Hah då hade jag rätt, ståndöron är som dom är, ingen tejpning kan få bukt på sånt.

http://ligistenzelda.zoomin.se/P1750963

På tal om slarviga öron och utställning.
Gheas bror Ghost bor i Italien, han är okuperad och har likadana öron som Harry typ.

I Italien är man van vid kuperade pinschrar och har mer eller mindre ingen vana vid "vanliga" öron och det man får se nu i Italien är Ghost med sina vingmuttrar

Men han har blivit BIR 3 gånger i rad nu och har trots sina öron då slagit sin syster som "bara" har "lätta" öron och dessutom haft konkurrans av andra hanar. Även hans mor har gått mycket bra på utställning med sina slarviga öron.

Joanna skrev:
Åhh flera sötpinschrar med ståndöron Hah då hade jag rätt, ståndöron är som dom är, ingen tejpning kan få bukt på sånt.

Nä ett äkta ståndöra viker sig inte för en tejpning

Joanna skrev:

Joanna skrev:
Åhh flera sötpinschrar med ståndöron Hah då hade jag rätt, ståndöron är som dom är, ingen tejpning kan få bukt på sånt.

Nä ett äkta ståndöra viker sig inte för en tejpning

Önskar jag insett det då så jag hade sluppit all tejp

Joanna skrev:På tal om slarviga öron och utställning.
Gheas bror Ghost bor i Italien, han är okuperad och har likadana öron som Harry typ.

I Italien är man van vid kuperade pinschrar och har mer eller mindre ingen vana vid "vanliga" öron och det man får se nu i Italien är Ghost med sina vingmuttrar

Men han har blivit BIR 3 gånger i rad nu och har trots sina öron då slagit sin syster som "bara" har "lätta" öron och dessutom haft konkurrans av andra hanar. Även hans mor har gått mycket bra på utställning med sina slarviga öron.

Men inga ståndöron? Slarvöron (flygplansöron osv) är ju ganska vanligt, men trodde domarna dissade ståndöron.

Stod hennes öron upp redan som pytte liten tjej?
Ghea ovan t ex, hennes öron gjorde inte det så därför tejpade vi henne för att se om det kanske kunde gå.

Joanna skrev:Stod hennes öron upp redan som pytte liten tjej?
Ghea ovan t ex, hennes öron gjorde inte det så därför tejpade vi henne för att se om det kanske kunde gå.

Yes det gjorde dom, har för mig dom började resa sig nån/några veckor efter hemkomst.

Jag tejpade Zorros öron när han var yngre inför utställningar, brukade räcka med dagen innan och det fungerade oftast bra. Ju äldre han blev så märkte jag dock att det blev svårare och svårare att få det att hålla sig så jag har helt gett upp det där nu. Han har alldeles för stora och för lätta öron som viker sig helt fel

Zorro med "korrekta" öron:



Zorro med sina vanliga öron:



Så visst går det att få till en ganska markant skillnad, men för oss höll det inte i längden utan "generna" var starkare

Sorry för det GIGANISKA fotot

Fast att dom viker öronen sådär gör väl alla, när dom myser, vill visa sig snälla osv? Öronmusklerna är starka, hur dom ligger i vanliga fall och när dom "pratar" med öronen är väl skilda ting.

Zeldas öron kan också sloka fram, bak, korva sig hur som helst, men hennes normalöron är stående.

ligistenzelda skrev:Fast att dom viker öronen sådär gör väl alla, när dom myser, vill visa sig snälla osv? Öronmusklerna är starka, hur dom ligger i vanliga fall och när dom "pratar" med öronen är väl skilda ting.

Zeldas öron kan också sloka fram, bak, korva sig hur som helst, men hennes normalöron är stående.

Ja precis, Kelly har också massa roliga varianter: om matte tar kort, fäll bak öronen...
Det roligaste är när han är riktigt glad över att träffa någon, då drar han bak öronen för att visa att han är snäll men så är han så glad så den yttre halvan flärpar upp och står utåt. Ser för jävla roligt ut! Söt-skalle!

ligistenzelda skrev:Fast att dom viker öronen sådär gör väl alla, när dom myser, vill visa sig snälla osv? Öronmusklerna är starka, hur dom ligger i vanliga fall och när dom "pratar" med öronen är väl skilda ting.

Zeldas öron kan också sloka fram, bak, korva sig hur som helst, men hennes normalöron är stående.

Ja visst gör de det, men Zorro har nästan alltid sina öron sådär. Om han bli uppmärksam på något lyfter han fram dem, men vikningen ligger fortfarande helt fel, ahn får aldrig de där fina trekantiga öronen som de ska ha. Så bilden visar hur han bär sina öron

/Saila

Saila skrev:

ligistenzelda skrev:Fast att dom viker öronen sådär gör väl alla, när dom myser, vill visa sig snälla osv? Öronmusklerna är starka, hur dom ligger i vanliga fall och när dom "pratar" med öronen är väl skilda ting.

Zeldas öron kan också sloka fram, bak, korva sig hur som helst, men hennes normalöron är stående.

Ja visst gör de det, men Zorro har nästan alltid sina öron sådär. Om han bli uppmärksam på något lyfter han fram dem, men vikningen ligger fortfarande helt fel, ahn får aldrig de där fina trekantiga öronen som de ska ha. Så bilden visar hur han bär sina öron

/Saila

Aha , då är jag med. Det var en lustig öronställning minsann

Hej!

Jag har faktiskt alltid låtit bli att tejpa mina hundar med motiveringen att jag vill veta vad dom får för öron i slutändan med tanke på avel...

Nu har jag ju Nick och Secret som är klippta och jag känner att när det gäller kuperade hundar får man nästan anta att dom har slarviga öron och försöka avla sådana hundar med hundar med fina öron. Dock kommer jag gå ifrån det eftersom hanen vi planerar att para Secret med är kuperad... Det ska bli intressant att sedan se hur öronen efter dom blir för det kommer man ju inte kunna föreställa sig innan hur det kommer bli.

Slarviga öron verkar rätt ärftligt men det är som ngn klok människa sa en gång när jag pratade om en hund jag gillade men klagade lite på den hundens huvud och öron: CATHRINE REMEMBER.... THEY DON'T WALK ON THEIR HEADS....

Så det klart ett par slarviga öron på en annars fantastisk hund är väl en petitess

Jag tycker oxå att det känns viktigt med "fina" öron för uttryckets skull. Men det finns ingen logik i att välja bort en hund pga slarviga öron i avel.

En vacker hund är ju såååå mycket mer än öron. Precis som Cathrine skriver så går dom ju inte på huvudenna. Ett uttryck och öron går att "få bukt" med rätt snabbt, nån generation eller så. Men en mindre bra benstomme eller kropp är MYCKET svårare. Konstruktionen på kroppen är för mig viktigare än huvudet, även om ett vackert huvud kan (iallafall nästan ) göra mig blind på övriga hunden!

Och de hundar som tas upp som exepel här med sina ståndöron är ju så fantastiskt vackra! Riktiga sötisar!

Vår stamtik Ronja har ju lätta och lite slarviga öron... men hennes avkommor har (de flesta iallafall) har fina öron. Men visst är det ärftligt, så man tänker ju på det när man planerar sin avel.

Kul att läsa alla svar.

Självklart förstår jag att en hund som ser ut som en katastrof (enligt rasstandarden) inte kommer att tas i avel trots perfekta öron men eftersom det är prat om snygga öron etc så är det intressant att läsa hur resonemanget gällande det hela går.

Själv tycker jag det faktiskt är viktigt med en snygg hund, speciellt huvudet även om det är insidan som borde räknas . Eller viktigt kanske var fel ordval men det är oerhört trivsamt med ögongodis (vilket ingen av mina hundar har förstått. Tittar matte mot en ska man se ut som en blöt katt och sura ).

Cuthalion skrev:
Själv tycker jag det faktiskt är viktigt med en snygg hund, speciellt huvudet även om det är insidan som borde räknas . Eller viktigt kanske var fel ordval men det är oerhört trivsamt med ögongodis (vilket ingen av mina hundar har förstått. Tittar matte mot en ska man se ut som en blöt katt och sura ).

Såklart det är viktigt med en snygg hund! MEN! Detta förutsatt att man har en trevlig och mentalt bra hund, då kan man unna sig lyxen att vilja ha en snygg hund. Förstår ni vad jag menar?
Alltså, som min Kelly, han är stabil och funkar utmärkt i vardagen på alla sätt så då kan jag gnöla lite över att han är en storlek för stor, inte helt kvadratisk, har lite kort hals och inte så blank och jämn päls som "alla andra" pinschrar.
Har man däremot massa mentala problem på olika sätt så hamnar utseendet i andra hand. Vem bryr sig om en kort hals om man har en hund som hugger efter folk? (Snarare bra med kort hals för då når den inte lika långt... ).

Så ja, utseende viktigt men bara om de mentala delarna är på plats!